HISTORIEN OM GOLOMOLO
Bakgrund
Uganda är ett av de länder i Afrika som drabbats mycket hårt av HIV och AIDS. Många människor har dött i sjukdomen. Många fler har insjuknat. Följden blir ofta att familjer splittras och att generationer drabbas av fattigdom. Eftersom det inte alltid finns släktingar och nästan aldrig finns pengar är det många barn som blivit lämnade utan föräldrar, vårdnadshavare, skyddsnät och slutligen hamnat på gatan...Trädet i Golomolo
Historian kring Golomolo kretsar mycket kring en man som heter Vincent Wandera. Detta är en man som själv var utsatt för svåra uppväxtförhållanden. Han hade inga föräldrar som brydde sig och tog hand om honom och han levde i en tillvaro med ständiga slag och straff. Eftersom det sällan fanns tillräckligt med mat fick ofta Vincent äta matrester ur soptunnor. Han fick
precis en sådan uppväxt som alla barn borde vara utan.
När Vincent blev äldre gjorde erfarenheterna från uppväxten honom uppmärksam på barnens utsatthet. Han mobiliserade därför under mitten av 90-talet vänner och bekanta för att tillsammans kunna göra en insats för utsatta barn i Uganda.
Det gick dock inte riktigt som Vincent hade tänkt sig. Runt 1997 hade många av de vänner Vincent mobiliserat istället avlidit i HIV/AIDS. Vincents egna vänner lämnade nu sina barn i utsatthet och utan trygghet på Kampalas gator. Han såg hur vännernas barn hamnade i en situation som liknade hans egen uppväxt. Något måste göras, åtminstone för att hjälpa dessa barn.
Lösningen på situationen är ett fantastiskt exempel på vilken otrolig skillnad bara en enda man kan göra. I sin kamp mot barns utsatthet valde Vincent helt enkelt att plocka upp ensamma barn längs Kampalas gator. Han tog med sig 37 barn till landsbygden utanför Kampala. De hade ingenstans att ta vägen. De hade ingen mat. Inga pengar. Men de var åtminstone trygga.
Tillslut hittade de ett träd de kunde sova under. När det regnade hade de en presening som skydd. Så småningom byggde de en hydda av lera. Tillsammans med några vänner började man också undervisa barnen. Varje dag cyklade Vincent tiotals mil in till Kampala för att tigga om mat och hjälp till barnen. Cykelturer som ofta innebar att Vincent kom tillbaka med fler föräldralösa barn i stort behov av hjälp. Trots att man var utan både pengar och inkomster lyckades man på något sätt föda barnen...som blev allt fler.
Trädet dit Vincent hade fört barnen fanns i den lilla byn Golomolo, strax norr om Victoriasjön i Uganda. Det var inte bara ett vanligt träd, det blev också ett hem för 37 föräldralösa barn. Det var under detta träd som Gossace skola och barhem i Golomolo tog sin början för ca 10 år sedan...
Gossace skola och barnhem
Vincent stannade inte vid 37 barn. Han fortsatte att hämta föräldralösa barn på Kampalas gator. Idag är det antalet elever tiofaldigt. Man bedriver en Primary School och har åtta klasser från baby class till primary 7. Målet är att så många som möjligt skall kunna få hjälp och stöd till skolavgifter och gå vidare till secondary school
när de slutat på Gossace. Detta har hittills lyckats med ett fåtal elever.
Förutom gratis skolgång står man också för maten till skolans elever. För 250 av dessa är dessutom skolans barnhem också deras hem. De har ingen annanstan att ta vägen. Barnens kläder är gåvor från olika hjälporganisationer. Maten kommer antingen från odlingar runt skolan, eller projekt som arbetar mot svält.
På skolan arbetar också en lärarkår. Denna består endast av eldsjälar. Lönen till lärarna är ungefär 400 kr i månaden. För denna lön är man inte bara lärare till 350 barn, utan även förälder dygnet runt. Lärarna är med andra ord i det närmaste ideella krafter som brinner för barnen på skolan. Flera av lärarna är studenter som behöver praktik eller en paus i sina studier. Förutom Vincent och lärarna finns det ingen som tar hand om barnen på skolan.
Vincent håller alltid kontakt med tidigare elever som går vidare till högre studier. Tanken med detta är att dessa före detta elever skall kunna fungera som ideella krafter och lärare på skolan i framtiden. Detta är ett sätt att säkerställa skolans fortlevnad.
På skolan finns idag tillgång till rent vatten, genom en brunn som skänkts av ett italienskt projekt. Likaså äger man mark (skänkt genom SPEAK, Malmö) runt skolan som odlas av lärare och elever. Tanken med odlingen är dels att den skall ge mat till barnen, men också utbildning till eleverna och vid överskott en viss inkomst till skolan. Med grundläggande utbildning i jordbruk ökar barnens chanser att klara sig i framtiden. Skolan har även ett par byggnader som fungerar som klassrum och två sovsalar på barnhemmet. Men det finns mycket kvar att göra...